Högre elpriser svårt för många konsumenter

Nästa el-räkning kommer att bli en chock för många konsumenter. Särskilt för dem med rörligt pris. Vinterns hårda klimat under så lång tid spräcker de flesta kalkyler och antaganden. Detta kan bli svårt för många som inte har räknat med detta och som inte har någon buffert.

Energimarknadsinspektionen, ei.se har en hemsida där det står:  Januari månads rekordhöga elpriser på Nord Pool kommer att märkas på hushållens nästa elräkning. För villakunder med rörligt pris kan det innebära en merkostnad på ungefär 700 kronor eller mer jämfört med samma månad förra året. Det visar färsk statistik från Energimarknadsinspektionens prisjämförelse elpriskollen.se. 

På elpriskollen kan alla beräkna sina kostnader och jämföra de olika energibolagens priser. Elhandlare är skyldiga att rapportera sina priser till elpriskollen. Det är bra information och visar på möjligheterna att skaffa sig kunskap och relativt enkelt kunna jämföra priser och avtal samt olika bolag.  För att kunna göra egna och kloka val.

Lektionsbank på Ung konsument

Tänk vad internet kan erbjuda mycket kunskap! Med några klick kan man få veta allt man behöver få att kunna göra egna kloka val. Det är viktigt att vi informerar om detta, att skola och samhälle visar på alla möjligheter till mer kunskap på internet.

Om man klickar på Konsumentverkets hemsida och sen vidare till Ung konsument så kan man hitta Lektionsbanken. Lektionsbanken är en idébank där man kan hitta underlag och inspiration för att ta upp konsumentfrågor i  undervisningen. Övningarna har inte givna facit eller erbjuder inga svar. Tanken är att lärare ska anpassa upplägget för just sin klass. Du hittar Lektionsbanken på Konsumentverkets webbplats. Övningarna i Lektionsbanken är nära sammanknutna med Ung Konsument där vi i faktaartiklar och reportage berättar om ungdomar i olika konsumentsituationer.

På Ung konsument kan alla få svar på nästan alla frågor, typ 

Fråga:  Har jag rätt till prisavdrag om förpackningen till en vara är skadad redan i butiken?

Svar:    Om du upptäcker felet innan du köpt varan kan butiken välja att ge dig en felfri vara i stället.

När jag flyttade in i en hyreslägenhet så fanns det repor i kaklet. När jag senare flyttade ut så krävde hyresvärden mig på pengar för skadorna. Jag har inte skadat kaklet. Måste jag betala?

Svar: Hyresvärden ska kunna visa att skadorna inte fanns när du flyttade in. Har du inte skadat kaklet så ska du tala om för värden att du inte har gjort det och att du inte tänker betala någon ersättning. Om ni inte kommer överens kan du vända dig till hyresnämnden som kostnadsfritt kan pröva ärendet. www.hyresnamnden.se

Eftermiddagsmöte

I eftermiddag ska vi Moderater i Civilutskottet träffa Anna Maria Corazza Bildt (hemsida). Vi ska diskutera hur vi på bästa sätt kan samarbeta om de frågor som berör Civilutskottets beredningsområden. Anna Maria är den svenska parlamentariker som är ansvarig för konsumentfrågor i Europaparlamentet.

Katarina Brännström har förut skrivit om Anna Maria på denna blogg. Finns att läsa här.

Bostadspolitiskt mediasvep

Några åsikter och kommentarer, i första hand i media, kring oppositionens bostadspolitiska program, som presenterades igår.

• Aftonbladet: Var ska vi bo?
• Dagens Nyheter: Rödgröna reglerar
• Fastighetsägarna: Ris och ros till rödgrön bostadspolitik
• Göteborgs Tidningen: Röd röra igen
• Svenska Dagbladet: Jag sökte en bostad och fann ett miljardprogram
• Upsala Nya Tidning: Bostadspolitik uppåt väggarna

Oppositionens bostadspolitik – ytterligare kommentarer

Den rödgröna oppositionen har nu presenterat sin bostadspolitik. Min utskottskollega Ewa har också kommenterat utspelet (nedan). Jag tänkte bara fylla på med några synpunkter utöver dem som Ewa tagit upp. Utifrån den text som ligger på oppositionens webbplats finns skäl att göra några kortare kommentarer och bemötanden.

Alliansregeringen har gjort en särskild satsning mot hemlöshet. Strategin kan du ladda ner här. Som i många andra frågor har Alliansen fått ta hand problem som det tolvåriga Socialdemokratiska maktinnehavet lämnade efter sig. Menar man allvar med att bostaden är en social rättighet så är det rimligt att ha en strategi mot hemlöshet.

Oppositionen skriver också att man vill ha en ”bostadspolitik ska bidra till klimatomställningen.” Det finns nog ingen som motsätter sig det. Tittar man i de olika budgetmotioner som de tre partierna lämnat in går det dock att se att det är i sammanhanget ganska små belopp som avsatts för detta. Antagligen är det som med alla andra ekonomiska besked; vi får vänta på den berömda aprilmånaden.

Självklart så återkommer kravet på statliga subventioner för byggande av, framför allt, hyresrätter. Spännviden i budgetmotionerna är tämligen stor. Från noll kronor (Miljöpartiet) till fyra miljarder (Vänsterpartiet). Det blir intressant att se vad man landar i för summor. Oavsett vilken summa det blir så blir det, precis som Ewa skriver, sköna slantar för välmående byggbolag att få i fickorna.

Jag instämmer i att de allmännyttiga bostadsbolagen är betydelsefulla verktyg för bostadsförsörjningen. Just därför känns det extra bra att Alliansregeringen lyckats få till en överenskommelse med parterna. Ärendet bereds just nu och kommer att mynna ut i en proposition senare under våren.

Det står också att ”[v]i vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo”. Låter utmärkt. Innebär det att motståndet mot ägarlägenheter försvunnit?

Det är självklarheter att boendemiljön ska förbättras och energiförbrukningen ska minska. Det är en hygienfaktor. Studier visar hur viktiga exempelvis parker i närområdet är för boende. Det finns heller ingen motsättning i raderna om att föra en bostadspolitik som leder till fler jobb och ökad välfärd. 

Bostadspolitik från vänster = Fel väg att gå

Idag presenterade vänsteroppositionen en bostadspolitisk överenskommelse. Vi är starkt kritiska när oppositionen vill hälla pengar i byggbolagens fickor.

Rapporter från 2000, 2003 och 2009 kompletterat med statistik från Eurostat och Boverket visar att byggkostnaderna är minst 40% högre i Sverige än i jämförbara länder.

Vi har en byggsektor med en lägre produktivitetsutveckling än offentlig sektor och väsentligt sämre än övriga industrisektorer. Att i det läget vilja hälla skattebetalarnas pengar i byggbolagens fickor är fel väg att gå.

Sverige behöver ett ökat byggande men vägen att gå är genom långsiktiga och stabila regelverk, till exempel förbättrad hyreslagstiftning, ny plan- och bygglag och ytterligare forskning om byggsektorns funktionssätt.

Idag släppte för övrigt Stockholms handelskammare en rapport om den ekonomiska utvecklingen, och i en kommentar säger analytikern Johan Treschow apropå vad som bör göras för att öka nyproduktionen av bostäder:

– Vi borde försöka korta ned processtiden för byggandet. Möjligheten att överklaga används i vissa fall i syfte att sabotera och det är en del av förklaringen till att byggbranschen halkar efter, säger Johan Treschow.

Oavsett om just detta är rätt väg att gå så blir en sak tydlig: Det är bara vänsterpolitiker som tror att skattebetalarnas pengar gör nytta i byggbolagens fickor. Avslutningsvis kan man också fråga sig hur de hade tänkt att betala, men vanligt förekommande i dessa debatter är lättheten att spendera andra människors pengar.

Olagligt att inte prismärka – eller inte?

Sex butiker i Kungälv har anmälts till Konsumentverket för att man inte haft sina varor i skyltfönstret prismärkta.  Det är några konsumentrådgivare som gjort en kontroll av Kungälvs centrala butiker och fann brister i prismärkningen i 29 av 55 butiker.

Det står sedan länge i Marknadsföringslagen att alla skyltade varor ska vara prissatta. Det är organisationen Konsument Göteborg som anmält efter att man gjort kontrollerna.

I en av butikerna fanns en transparent plastskylt med priser, men som var svår att läsa och även denna butik blev anmäld. Detta gillas inte av butiksägaren som anser att det är luddigt i lagen om hur skyltningen ska vara.  I lagen står att det ska vara skriftligt och framgå vilken vara det gäller.

Självklart är det bra att en kund bör kunna se vad en vara kostar. Men att konsumentverket, KO ska utreda och utge vite, kanske eventuellt anmäla till Marknadsdomstolen verkar för mig vara rätt byråkratiskt.

Jag kan förstå att i tuff konkurrens om kunderna så vill butiksägare att kunden kommer in i butiken och frågar. På så sätt får man kontakt med kunden och kan därmed lättare sälja. Kan också förstå att enskilda butiksägare som kanske sköter allt själv inte alltid hinner eller kan göra allt perfekt. Samtidigt kanske kunder dra sig för att gå in, då man kan känna köpkrav. Men det är väl ändå inget stort problem… ingen blir ju precis lurad.

Även vi lagstiftare bör kanske ibland tänka över det (o)rimliga i lagarna. Att jaga enskilda butiksägare för en utebliven prislapp känns inte helt rimligt, åtminstone inte för mig.

Ny lag ska försvåra SMS-lån

Det ska bli stopp för att låna ut pengar utan att kolla om den som tar lånet kan betala tillbaka. Det vill regeringen i ett nytt lagförslag. För större lån har det alltid varit så – nu ska det också gälla för smålån via SMS.

Redan idag måste banker och andra företag som lånar ut pengar göra kreditprövning av sina kunder. Men små lån och lån som ska betalas tillbaka snabbt, som SMS-lånen, är undantagna från de reglerna. De här undantagen vill regeringen ta bort i sitt nya lagförslag. Det betyder att oavsett om det gäller 50 kr eller 50 000 kronor så måste den som lånar ut kolla så att den som lånar verkligen har råd att betala tillbaka.

Utöver skärpt kreditprövning ska SMS-låneföretagen tvingas att tydligare informera om hur mycket deras lån kostar. Lån som ser billiga ut visar sig ofta vara hutlöst dyra. En annan nyhet i lagförslaget är två veckors ångerrätt efter att man tagit ett SMS-lån.

Bakgrunden till skärpningen av lagstiftningen är den lavinartade ökningen av SMS-låneärenden som hamnar hos Kronofogden. Förra året inkom 36 000 ansökningar som handlade om pbetalda SMS-lån. Och i år väntas antalet öka ytterligare. Unga upp till 25 år är dessutom överrepresenterade i statistiken.

Regeringens syfte med den nya lagen är att färre ska skuldsätta sig. Den nya konsumentkreditlagen föreslås träda i kraft 1 januari 2011 och förhoppningsvis får lagen avsedd effekt. Nyligen agerade även Konsumentverket för att se till att låneföretagen redovisar de verkliga ockerräntorna.

Ställ krav på din mobiloperatör! En uppmaning från Konsumentverket

Som jag tidigare rapporterat har Konsumentverket på senare tid fått in en mängd anmälningar från framförallt ungdomar mot företag som marknadsför olika typer av tjänster för mobiltelefoner. Det är allt från ringsignaler till skärmsläckare, spel och så vidare. 

Många av de som vänt sig till Konsumentverket klagar på att tjänsten visade sig vara betydligt dyrare än vad man hade förstått och plötsligt sitter man fast i ett abonnemang som är omöjligt att ta sig ur. Leverantören av tjänsten finns kanske i Holland eller Tyskland och går inte att nå.

Men eftersom det är mobiloperatörerna som tar betalt för dessa tjänster har även de ett ansvar, menar man från Konsumentverket. Mobiloperatörerna har ett ansvar för obeställda och oönskade mobiltjänster. Det slår Konsumentverket nu fast. I ett pressmeddelande uppmanar de konsumenterna att stå på sig och kräva sin rätt.

De konsumenter som råkat illa ut bör vända sig till sin mobiloperatör och säga att, ”det här har jag inte beställt, var god stryk kravet”, och hänvisa till konsumentkreditlagen. Om inte företaget går med på detta kan man göra en anmälan till Konsumentverket.

EU skärper klimatkrav på nybyggda hus

Nya EU-direktiv säger att 2020 ska alla nyproducerade hus konsumera nästan noll när det gäller energi. Och den energi som används måste utgöras av förnyelsebar energi.

Att märka elslukande produkter med hur mycket energi de drar har varit en framgång menar EU-kommissionen, och EU kommer nu att utöka och skärpa märkningen. Dessutom ska ännu fler hus åläggas att ha energicertifikat.

Alla fastigheter byggda efter 2020 måste till övervägande del drivas av förnyelsebar energi, säger kompromissen bland annat. De energicertifikat som sedan början av detta år måste finnas med vid försäljning av en fastighet ska i fortsättningen gälla mycket fler byggnader. Certifikatet ska visa köparen hur energikrävande fastigheten är, och därmed förhoppningsvis göra det till ett försäljningsargument om huset är energisnålt. Det kommer att finnas vissa undantag, bland annat för byggnader av historiskt värde och för industriella anläggningar.

EU har åtagit sig att minska energikonsumtionen med 20 procent till år 2020 för att på så vis minska koldioxidutsläppen. Mer information om detta hittar du på Europeiska kommissionens hemsida.