Marknadsföringslagen viktig att känna till

Marknadsföringslagen är tydlig på många sätt och att inte följa lagen kan bli  negativt för det marknadsförande företaget. Vid reklam för kredit ska exempelvis alltid kreditkostnaden och effektiva räntan anges. Detta fick elktronikkedjan Expert erfara när de fälldes i Marknadsdomstolen i oktober.

Det  gäller en kampanj för delbetalning under förra sommaren där det på affischer i Expert-butikerna  inte fanns angivet hur stor effektiva räntan var. KO upptäckte denna brist och stämde företaget. Nu kom domen som förbjuder Expert att fortsätta med reklamen med ett vite om 750 000 kr.

Det kan tyckas vara ett stort belopp och domen upplevas som extra hård då Experts övriga marknadsföring av delbetalningen i direktreklam mm hade den effektiva räntan angiven. Domen visar att det är viktigt att följa lagar och att det är nödvändigt för marknadsförare att känna till villkoren när reklam beslutas.

Mindre innehåll brott mot marknadsföringslagen?

Kaffepaket som blivit mindre, antalet som blir färrre i paketet, bitar som blir mindre… vi har alla sett hur mycket har blivit mindre, utan att priset blivit lägre. Innehåll som minskas utan att man som kund inser det har numera blivit vardag. Detta är ett sätt att smyghöja priset och därmed troligen att vilseleda kunden.

Konsumentombudsmannen, KO, ska granska om det är ett lagbrott att vilseledda konsumenter genom att minska innehållet på förpackningar utan att sänka priset. Marknadsdomstolen har tidigare slagit fast att det är vilseledande och därmed ett lagbrott att sälja varor i större förpackningar än innehållet kräver.

Ökat intresse för byggkreditgarantier

Troligen kommer byggandet av hyresrätter att få en rejäl uppgång i höst-vinter. Ett av skälen är den ändring som regeringen gjort, som gör det möjligt att klara finansieringen under byggtiden.

Statens Bostadskreditnämnd, BKN, rapporterar ett ökat intresse för statliga kreditgarantier för att bygga hyresbostäder. Det är glädjande att trots finanskrisen så finns det de som vill bygga. BKN får från 1 juli ställa ut garantier under byggtiden, vilket inneburit att ytterligare några banker tecknat ramavtal.

Under tredje kvartalet kom det in ansökningar som motsvarar knappt 800 bostäder med ett totalt belopp på 1,2 miljarder, en rejäl ökning!  Under årets första nio månader lämnades garantier för 90 miljoner som avser 700 färdigställda bostäder, samtliga hyresrätter.

Så trenden är uppåtgående för bostadsbyggande  och visar att den nya garantiformen väckt stort intresse.

Fråga om sms-lån till ministern

På torsdagens frågestund i riksdagen ställde jag en fråga om problemen med sms-lånen till statsrådet Nyamko Sabuni. Det är många som fastnar i skuldfällan, ungdomar som inte förstår villkoren och att det finns de som tar nya sms-lån för att lösa gamla. Problemen är många.

Statsrådet Sabuni svarade att detta är viktig och prioriterad fråga i regeringskansliet just nu. Den handläggs på Justitiedepartementet inom ramen för konsumentkreditdirektivet som ska bli en proposition och en lag till mitten på nästa år. Det är just de frågeställningar som jag nämnde som kommer att ses över;

-Lånen ges för snabbt. Man tar inte kreditvärdighet på personer som lånar pengarna, man har ingen ångertid, det är alldeles för höga avgifter och så vidare.

Något förbud mot sms-lån som många kräver är dock inte aktuellt. Människor måste kunna göra sina egna val, om man vill ta ett banklån, handla på kredit eller ta ett sms-lån. Men villkoren ska bli rimligare.

Till nästa sommar hoppas ministern att det kommer en lag. Så vi har att vänta en proposition till våren om konsumentkreditlagen.

S vill ha obligatorisk konsumentrådgivning

Socialdemokraternas partistyrelse anser att konsumentpolitiken är den glömda välfärdspolitiken. Det skriver de i ett remissvar på en motion till deras kongress förra veckan. Man menar till och med att konsumentvägledning kan öka välfärden och tillväxten i Sverige, fast man säger inte hur.

Det är inte utan man kan undra över denna analys. Och bli än mer frågande till hur man har tänkt att alla Sveriges kommuner ska ha råd med denna tjänst.  Mer till alla, som blev s-kongressens budskap, ger inga svar om hur allt detta ska finansieras.

Visst kan konsumentrådgivning vara bra. Men med dagens teknik och internet finns all information och kunskap att få på nätet. Dessutom finns flera bra konsumentföreningar och organisationer som får stöd för att just informera medborgarna. Att ställa kravet på obligatorisk kommunal konsumentrådgivning är inte rimligt, när många kommuner dras med underskott och svårigheter att klara välfärdens kärnverksamheter.

EU-länder kräver skärpning från flygbolagen

Det svenska Konsumentverket kräver tillsammans med kollegor i elva andra länder skärpning från flygbolagen. Mer än hälften av det som flygbolagen kallar ”skatter och avgifter” är egentligen vanliga driftskostnader och borde vara en del av biljettpriset. Det visar en ny EU-rapport.

Kartläggningen av flygpriserna i Europa visar att det i många fall är oklart vad som utgör skatter och avgifter i det totala biljettpriset. Det framgår inte hur hur mycket pengar som tillfaller myndigheter och hur mycket av biljettpriset som tillfaller flygbolagen. De låga priserna vilseleder konsumenterna. Totalkostnaden blir nämligen flera hundra procent högre när ”skatter och avgifter” har lagts till. 

Nu föreslås att priserna blir tydligare, bland annat genom att bolagen tydligare måste redovisa vad biljettpriset består av. Flygbolagen måste se över sin terminologi för att få en mer enhetlig användning av uttrycken ”skatter och avgifter”. De ska inte få redovisa bränslekostnader och andra driftskostnader som avgifter som ser ut att vara obligatoriska skatter eller avgifter. Rapporten från EU-projektet hittar du här.

Sms-företag tvingades böta 750 000 kr

Sms-låneföretaget Mobillån AB har dömts i Stockholms tingsrätt, vilket har rapporterats av bland annat SvD. Bolaget fälldes i Marknadsdomstolen 2008 för oskäliga avtalsvillkor. Bolaget dömdes att sänka avgifterna så att de motsvarar de verkliga kostnaderna. Det gjorde dock inte Mobillån AB. Efter domen fortsatte de istället att ta ut de höga avgifterna under 14 dagar. Det var då Konsumentombudsmannen satte hårt mot hårt och gick till tingsrätten för att få ett vite utdömt.  Domen är principiellt viktig  för hur branschen kan agera framöver och  visar dessutom att Marknadsdomstolens domar ska tas på största allvar.

Hårdare tag mot innehållsoperatörerna

I veckan träffar Konsumentverket de stora teleoperatörerna för att förtydliga att de har ett större ansvar för sina fakturor än de hittills har velat kännas vid.

Bakgrunden är att Konsumentverket under det gångna året har mottagit en omfattande mängd klagomål på företag som lyckas kroka upp människor för dyrbara tjänster via mobilen. Det kan handla om såväl tävlingar som frågor och tester på nätet, där folk i samband med dessa lämnar ut sina mobilnummer. Problemet är att dessa abonnemang många gånger är svåra att avsluta. Företagen som säljer tjänsterna är ibland nästan omöjliga att få tag på.

Konsumentverkets jurister menar att missnöjda kunder ska kunna vända sig till sin teleoperatör för att slippa betala för oönskade poster på räkningen. Detta eftersom operatören har förmedlat betalningen. Konsumentverket anser att ett abonnemang är en kredit och enligt konsumentkreditlagen kan man göra gällande samma rättigheter gentemot den som har förmedlat krediten som den man har avtalet med. Samma krav borde alltså kunna ställas på mobiloperatörerna som på bankerna.

Mobiloperatörerna menar däremot att det bör räcka med att sätta ytterligare press på innehållsoperatörerna som säljer tjänsterna. Något ytterligare ansvar är branschen inte intresserad av.

Konsumentverket lyfter en viktig fråga när de nu diskuterar detta relativt nya fenomen med telebolagen. I dagsläget handlar ca 5 procent av konsumenternas klagomål om just denna företeelse. Sedan den 11 september gäller nya regler som ska göra det enklare för människor att förstå hur problem med de aktuella abonnemangen kan undvikas. Men självklart krävs det också att mobiloperatörerna uppmärksammar problematiken och tar sin del av ansvaret för att kunderna ska känna sig trygga.

Konsumentvägledningen i kommunerna kollas

Konsumentverket har fått uppdraget att genomföra en studie av kvaliteten i den kommunala konsumentverksamheten. Dels ska det ske genom en fördjupning av årliga lägesrapporteringen dels ska man göra en kundundersökning bland dem som kontaktat någon kommunal konsumentrådgivning.

Det ska bli intressant att få se hur kommunerna gör och och hur innehållet ser ut. Att få  ett mått på kvaliteten på de tjänster som erbjuds. Det är många som har synpunkter på kommunernas konsumentvägledning och att få en bättre belysning av detta är bra.

Regeringen ger konsumentverket möjligheten att om det är lämpligt också göra andra studier för att  spegla kvaliteten och konstnadseffektiviteten i konsumentverksamheten. Exempelvis jämförande statistik över ärenden hos Allmänna Reklamationsnämnden och statistik från kommunerna.

Oväntad allians

På DN Debatt publiceras idag en artikel undertecknad av de Socialdemokratiska kommunalråden Helen Hellmark Knutsson (Sundbyberg), Christer Jansson (Sigtuna) och Fastighetsägarna Stockholms vd Christer Jansson. Budskapet i artikeln är att det behövs fler lägenheter i stockholmsregionen, företrädesvis hyreslägenheter.

I artikelns avslutning framförs fem konkreta förslag om hur fler hyreslägenheter ska komma till stånd. Jag återkommer strax till dessa punkter.

Det är lätt att förstå att Fastighetsägarna känner sig lockade av det som framförs i artikeln. Utfallet av de konkreta förslag som förs fram är mycket gynnsamma för en hyresfastighetsägare.

Låt mig kommentera de fem förslagen i artikeln.

Den första punkten handlar om hyressättningen och den överenskommelse som finns mellan Hyresgästföreningen och Sabo. På den punkten finns inga invändningar.

Detsamma gäller den andra punkten. Standard, läge och andra kvalitetsasspekter bör påveka hyran. På denna punkt ha jag inga invändningar mot det som framförs i artikeln.

Den tredje punkten, att de privata hyresvärdarna och kommunerna måste bli samarbetspartners när det gäller lägenheter för sociala ändamål, har jag hellar inga invändningar emot. Det är en kommunal uppgift att tillhandahålla detta men ett större samhällsansvar från privata värdar är jag positiv till.

Den fjärde punkten handlar om skatter och innehåller tre olika krav. Skatteneutralitet mellan upplåtelseformerna, ROT-avdrag för hyresrätt och ett avskaffande av kommunala fastighetsskatten för hyresfastigheter. På ett övergripande plan så är det så att valet av upplåtelseform är en del av mångfalden och valfriheten. De olika upplåtelseformerna har olika för och nackdelar. Det går heller inte att jämställa en hyresgäst med en fastighetsägare eller bostadsrättsinnehavare. Därför är det också mycket svårt att uppnå skatteneutralitet.  

Det befintliga ROT-avdraget är en åtgärd att stärka arbetslinjen. Ett utvidgat ROT-avdrag som omfattar även hyresrätter ger inte så många nya arbeten men kostar ganska mycket.

Min bild är inte att hyresgäster betalar mer i kommunal fastighetsavgift än en villaägare eller bostadsrättsinnehavare. Tvärtom.

Det tredje förslaget på skatteområdet är att hyresfastighetsägare ska få fondera pengar för framtida upprustning och energiinvesteringar. Detta kan givetvis verka attraktivt. Skattelättnaden för en fastighetsägare skulle säkert kunna bli betydande. Det är också en bättre modell än den socialdemokrater vanligtvis brukar förespråka: bidrag. Man ska dock inte glömma att underhåll och investeringar måste göras löpande ändå, vilket också påverkar skatten för en hyresfastighetsägare.

Den femte och sista punkten handlar om att kommunerna ”måste ta hänsyn till långsiktighet och betalningsförmåga när markpriset sätts. Den som köper mark för byggnation av äganderätter och bostadsrätter exponerar sig under kort tid mot låne- och räntemarknaden.” Den konkreta effekten av förslagspunkten är att kommunen inte ska ta ut fullt marknadspris för mark där det ska byggas hyresrätter. Även detta kan ju låta sympatiskt men konsekvensen av detta är att skattebetalarna in kommunsubventionerar verksamheten för en hyresfastighetsägare, såväl kommunal som privat. Även kommunpolitiker har ett uppdrag att förvalta skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt.