Ett mail från Mattias Savemark, student på Mittuniversitet i Östersund om behov av ändringar av skuldsaneringslagen kom. Dagarna efter fanns texten i en insändare med två medskrivare, på Debattsidan i Dagens Industri. Den 3 maj kom mitt svar om förbättringar som väntas för överskuldsatta i kommande lägändringar. Läs svaret här:
Ändra skuldsaneringslagen så att fler kan komma tillbaka fortare efter en överskuldsättning, uppmanar tre akademiker (DI Debatt 27/4)
Långvarig överskuldsättning leder till mänskligt lidande och utanförskap. Det var utgångspunkten när den förra borgerliga regeringen lade fram förslaget till skuldsaneringslag och det är fortfarande alliansregeringens ståndpunkt. Lagen har hjälpt många att komma tillbaka från vad som annars skulle kunna bli ett permanent utanförskap. Nu föreslår regeringen förbättringar av lagen.
Skuldsanering måste ha en rimlig balans mellan betalningsskyldighet och betalningsbefrielse. Överskuldsatta ska i vissa fall kunna befrias från eller få nedsättning av betalningsskyldigheten. Det måste sättas mot rätten för den som sålt en vara eller tjänst eller ställt ut ett lån, att få tillbaka sina pengar. Noggranna överväganden krävs. I dag måste skuldsatta vänta cirka fyra år innan de ens kan påbörja skuldsaneringen. Det är troligen en av orsakerna till att många blir evighetsgäldenärer. De blir helt enkelt passiviserade och ansöker inte om skuldsanering även om de skulle kunna få det.
Den som uppfyller kraven ska snabbare kunna påbörja skuldsaneringen. Med vårt kommande förslag halveras i praktiken den tid som överskuldsatta måste vänta innan de blir fria från sin skuldbörda. Mycket tyder dessutom på att många fler skulle kunna få skuldsanering redan med tillämpning av nuvarande regler. Från Kronofogdemyndigheten talas det om att kanske 100 000 personer skulle kunna komma i fråga, om de sökte. Vi utvidgar nu möjligheten att få skuldsanering till att gälla även företagare.
Ansvarsfulla kreditbedömningar är en viktig del för att förhindra överskuldsättning. Om man får svårt att betala en skuld är det dock den skuldsattes ansvar att snabbt ta kontakt för att göra upp en avbetalningsplan. Detta gäller även när ärendet hamnat hos inkassobolag eller kronofogden. I princip kan alla få en uppgörelse som gör det lättare att klara av sin betalning. Inkassolagen reglerar hur inkassoverksamhet bedrivs och datainspektionen utövar tillsyn.
Konsumtionskrediter är en vanlig orsak till överskuldsättning. Regeringskansliet arbetar just nu på ett lagförslag för ny konsumentkreditlag, där bland annat kraven för sms-lån skärps. Det ställs tydliga krav på information innan lån ges och ångerrätt införs. Bra rådgivning till de som hamnat i överskuldsättning är också viktigt. Konsumentverket förstärks med ytterligare resurser för ökade insatser inom kommunala budget- och skuldrådgivningen. Detta bör kunna bidra till att fler gäldenärer fångas upp och får vägledning.
Att det endast är drygt 4 000 som beviljats skuldsanering ska ställas mot att det var drygt 6 000 som ansökte under 2008 och 2009. Under dessa år skedde en rejäl ökning av antalet ansökningar på grund av lågkonjunktur och finansiell kris. Många ansökningar uppfyllde dock tyvärr inte kraven. Tidigare år har nästan samtliga sökanden fått skuldsanering.
Varje land har sitt sätt att hantera skuldsättning och det är svårt att jämföra. I många länder tvingas skuldsatta familjer att lämna hus och hem, i många länder har man ingen skuldsaneringslag över huvud taget. Vi kan stifta lagar men det löser inte alla problem. Det viktigaste är alltid att förebygga orimlig skuldsättning och öka kunskapen om vad det innebär att ha lån och skulder. Vi i Alliansen är bekymrade över att antalet skuldsatta är så högt. Vi försöker nu göra kraftfulla åtgärder för att förbättra för samtliga gäldenärer. Men man kan aldrig komma ifrån att det alltid är den enskilde själv som har det största ansvaret för sin ekonomi.
Katarina Brännström, (M), riksdagsledamot
Moderater i riksdagens civilutskott 