Nu kommer förbud mot kortavgifter

En ny lag om att det blir olagligt att ta avgift av kunderna när de betalar med kort. Man får alltså inte ta en särskild avgift utan dessa kostnader får vägas in i priset för alla varor, precis som för andra kostnader.

Målet att minska användningen av kontanter i handeln, syftar till  att rånrisken ska minskas. Säkerheten måste höjas, dels för handelns personal och för andra som hanterar pengar.

Idag får affärsägarna betala månatliga avgifter till kortföretagen/bankerna för att få använda deras tjänst, beroende på hur mycket som betalats via kort. Många handlare tycker att de betalar för mycket i kortavgifter och vill därför ta ut en extra avgift för att visa detta. Men här har regeringen satt kunden och säkerhet före de kostnader och administration betalning med kort innebär.

Vilseledande marknadsföring

Nu kommer det att visa sig att även ord och begreppens betydelse kan vara vilseledande. Märkningen ”Svenskt Sigill” som ägs av LRF har anmälts till Konsumentverket för vilseledande användning av begreppen  ”närproducerat” och ”närodlat”.

Det är Svenska biodynamiska föreningen som anmält och man menar att man marknadsför vanlig mat som mer miljömärkt genom att använda närproducerat och närodlat.

Det behövs ett klargörande vad närodlat/närproducerat står för. Idag är det godtyckligt och det finns inget regelverk. Numera används även begrepp såsom ”närmare mat” som ger bild av något som är mer miljövänligt.

Frågan är om konstgödsel, bekämpningsmedel och kraftfoder och långa transporter ska vägas in i begrepp som anger mer miljövänligare mat? Vi väntar på Konsumentverkets besked.

Dags att förbjuda gratisleksaker?

McDonald´s gratis leksaker som ges i samband med köp av mat riktad till barn, s k Happy Meal,  kan vara i farozonen. De lockar till köp av mindre nyttig mat.

Det är lokalpolitiker i Kalifornien som antagit en ny lag som förbjuder restauranger att dela ut leksaker och andra priser när de serverar ”ohälsosam” måltider till ungdomar.  Det är de växande problemen med överviktiga barn som fått politikerna att tänka till.

Man menar att snabbmatskedjorna tjänar miljoner dollar årligen på att ge bort leksaker men de satsar nästan ingenting på att lösa problem med barnfetma.  Varje Happy Meal-portion kan innehålla 650 kalorier, nästan halva dagsbehovet för ett barn.

Kanske finns det skäl att fundera över samma sak i Sverige. Det handlar om en marknadsföring som inte gynnar hälsan. Och det är viktigt att man börjar tidigt att få barn äta sunt.

Kortbetalningar ska inte kosta

Regeringen har i en lagrådsremiss om betaltjänser föreslagit att det inte ska kosta att betala med kontokort. Genom förslaget vill regeringen att det ska bli lättare och mer förmånligt att inte använda kontanter som betalningsmedel. Detta för att minska kontanthanteringen och därmed minska rånrisken. Förslaget utgår också ifrån att det inte ska kosta konsumenten mer att betala med kort.

Det är Betaltjänstdirektivet från EU som nu ska implementeras i svensk lag. Regeringen föreslår att inte ta med artikeln 52:3 som tillåter tilläggskostnader vid kortbetalningar.

Svensk Handel delar inte denna åsikt och menar att småköpen med kort blir en allt för dyr historia för handeln. Man vill göra det möjligt att ta ut avgifter och har uppmanat riksdagsledamöter att skriva motioner om detta. Enligt svensk handel blir det alla konsumenter  som får betala kostnaderna för kortköp av mindre belopp, i stället för den enskilda kunden.

Enligt min mening bör man, precis som för övriga kostnader inom handel och produktion, väga in dessa kostnader i priserna och inte särskilt straffa dem som betalar med kort. Kostnader för rån får ju betalas av alla gemensamt på olika sätt. Plus värdet av att minska våld och alla de risker som är förknippade  med rån så överväger fördelarna med att inte ha tilläggsavgifter på kortbetalningar.

Sms-låneföretag får tuffare krav

Det har framkommit att de flesta sms-låneföretagen inte följer lagen. KO skärper nu tonen mot dessa företag och hotar med rättsliga åtgärder. KO har vunnit flera tvister när det gäller de höga avgifterna som egentligen är ränta och sättet som sms-lånen marknadsförs.

Det är glädjande att det snart kommer nya regler och hårdare krav för att hjälpa konsumenter att inte hamna i skuldfällan.  I juni kommer regeringens lagrådsremiss om ny konsumentkreditlagen, där kraven skärps väsentligt för kreditgivare, såsom smslåneföretagen.

Det blir mycket hårdare krav på information före lånet och i själva beslutet. Det är rätt till förtidsinlösen med lägre kostnader än tidigare. Införandet av en ångerrätt på 14 dagar där endast räntan för tiden som gällt, behöver betalas när kapitalet återbetalas.

En utredning om finansinspektionen i framtiden ska sköta kontrollen av sms-företagen kommer också.

Nytt rekord på avskrivna skulder

Tillgången på kapital och vikten av att alla betalar blir väldigt tydligt när man mäter storleken på avskrivna skulder. Mitt i den senaste krisen blev det mycket stora belopp som ”försvann” i och med att kunderna inte kunde betala. Det blir en kedjereaktion som drabbar hela kreditmarknaden.

Intrum Jistitias senaste undersökning genomförd i 25 länder visar att bara i Sverige avskrevs 68 miljarder kronor under senaste 12 månaderna. Det är en dramatisk ökning på 31 procent och är jämförbar med världens bistånd till jordbävningsdrabbade Haiti under tre år!

Så mycket som 31 procent av de tillfrågade svenska företagen känner av bankernas ovilja att ge ökade krediter. 52 procent av alla tillfrågade företag i Sverige säger att bristen på likviditet är ett direkt hot mot företagets överlevnad. Även om svenskarna är näst bäst i Europa på att betala sina fakturor i tid, är de ändå i snitt sju dagar sena med betalningarna. Bara betalningsförseningarna från svenska offentliga myndigheter, som borde vara de som föregår med gott exempel, motsvarar ett likviditetsbortfall på drygt 5,1 miljarder kronor.

– De avskrivna fordringarna i Europa som helhet motsvarar 300 miljarder Euro – alltså lika mycket som Greklands hela statsskuld, säger Lars Wollung, VD och koncernchef Intrum Justitia.

Förbättringar för överskuldsatta

Ett mail från Mattias Savemark, student på Mittuniversitet i Östersund om behov av ändringar av skuldsaneringslagen kom. Dagarna efter fanns texten i en insändare med två medskrivare, på Debattsidan i Dagens Industri.  Den 3 maj kom mitt svar om förbättringar som väntas för överskuldsatta i  kommande lägändringar. Läs svaret här:

Ändra skuldsaneringslagen så att fler kan komma tillbaka fortare efter en överskuldsättning, uppmanar tre akademiker (DI Debatt 27/4)

Långvarig överskuldsättning leder till mänskligt lidande och utanförskap. Det var utgångspunkten när den förra borgerliga regeringen lade fram förslaget till skuldsaneringslag och det är fortfarande alliansregeringens ståndpunkt. Lagen har hjälpt många att komma tillbaka från vad som annars skulle kunna bli ett permanent utanförskap.  Nu föreslår regeringen förbättringar av lagen.

Skuldsanering måste ha en rimlig balans mellan betalningsskyldighet och betalningsbefrielse. Överskuldsatta ska i vissa fall kunna befrias från eller få nedsättning av betalningsskyldigheten. Det måste sättas mot rätten för den som sålt en vara eller tjänst eller ställt ut ett lån, att få tillbaka sina pengar. Noggranna överväganden krävs.  I dag måste skuldsatta vänta cirka fyra år innan de ens kan påbörja skuldsaneringen. Det är troligen en av orsakerna till att många blir evighetsgäldenärer. De blir helt enkelt passiviserade och ansöker inte om skuldsanering även om de skulle kunna få det.

Den som uppfyller kraven ska snabbare kunna påbörja skuldsaneringen. Med vårt kommande förslag halveras i praktiken den tid som överskuldsatta måste vänta innan de blir fria från sin skuldbörda. Mycket tyder dessutom på att många fler skulle kunna få skuldsanering redan med tillämpning av nuvarande regler. Från Kronofogdemyndigheten talas det om att kanske 100 000 personer skulle kunna komma i fråga, om de sökte. Vi utvidgar nu möjligheten att få skuldsanering till att gälla även företagare.

Ansvarsfulla kreditbedömningar är en viktig del för att förhindra överskuldsättning. Om man får svårt att betala en skuld är det dock den skuldsattes ansvar att snabbt ta kontakt för att göra upp en avbetalningsplan. Detta gäller även när ärendet hamnat hos inkassobolag eller kronofogden. I princip kan alla få en uppgörelse som gör det lättare att klara av sin betalning. Inkassolagen reglerar hur inkassoverksamhet bedrivs och datainspektionen utövar tillsyn.

Konsumtionskrediter är en vanlig orsak till överskuldsättning. Regeringskansliet arbetar just nu på ett lagförslag för ny konsumentkreditlag, där bland annat kraven för sms-lån skärps. Det ställs tydliga krav på information innan lån ges och ångerrätt införs. Bra rådgivning till de som hamnat i överskuldsättning är också viktigt. Konsumentverket förstärks med ytterligare resurser för ökade insatser inom kommunala budget- och skuldrådgivningen. Detta bör kunna bidra till att fler gäldenärer fångas upp och får vägledning.

Att det endast är drygt 4 000 som beviljats skuldsanering ska ställas mot att det var drygt 6 000 som ansökte under 2008 och 2009. Under dessa år skedde en rejäl ökning av antalet ansökningar på grund av lågkonjunktur och finansiell kris. Många ansökningar uppfyllde dock tyvärr inte kraven. Tidigare år har nästan samtliga sökanden fått skuldsanering. 

Varje land har sitt sätt att hantera skuldsättning och det är svårt att jämföra. I många länder tvingas skuldsatta familjer att lämna hus och hem, i många länder har man ingen skuldsaneringslag över huvud taget. Vi kan stifta lagar men det löser inte alla problem. Det viktigaste är alltid att förebygga orimlig skuldsättning och öka kunskapen om vad det innebär att ha lån och skulder. Vi i Alliansen är bekymrade över att antalet skuldsatta är så högt. Vi försöker nu göra kraftfulla åtgärder för att förbättra för samtliga gäldenärer. Men man kan aldrig komma ifrån att det alltid är den enskilde själv som har det största ansvaret för sin ekonomi.

Katarina Brännström, (M), riksdagsledamot

Nu bara två landsting som kräver vårdskulder

På Kronofogdens hemsida kan man idag läsa att det nu bara är två landsting kvar som kräver barns vårdskulder när 18-årsåldern inträtt. Blekinge läns landsting tog nu bort 300 barn som fanns i deras krav-register. Gävleborgs landsting har lovat ta bort kraven för drygt 1 400 barn och ungdomar. Så nu är det bara Södermanlands och Västmanlands landsting kvar.  Men man tror sig kunna få även dessa att inse det dumma att kräva den som just blivit myndig för sina föräldrars försummelse.

Detta är ett resultat av en kampanj med Kronofogden, Konsumentverket och Barnombudsmannen. Man sände gemensamt ut ett brev  i mars till de landsting som krävde ungdomar för gamla skulder.  Bra jobbat!

Slopad revision kan ge mindre skatt

Ännu ett vallöfte infrias – revisionsplikten slopas för småbolag! Som en del av regeringens löfte om att de ska vara enklara att driva företag och regelförenkling utlovades denna reform.

Revisionsplikten slopas alltsdå för mindre bolag med högst tre anställda, som har en nettoomsättning på max 3 miljoner. Regeringen räknar dock med att den slopade revisionsplikten kan leda till att statens skatteintäkter minskas då revisorns kunskap inte längre kan tillgås. Regeringen har i budgeten räknat med en minskad intäkt av 1,3 miljarder, om 150 000 småbolag väljer bort revisionen.

För att motverka skattefusk och felaktigheter får Skatteverket möjlighet att kontrollera den ekonomiska redovisningen under pågående räkenskapsår. Detta ska vägas mot företagens lättnad för administraton och mindre kostnader och den ökade friheten att själv bestämma om professionell revision ska utföras.

Möte med referensgrupp för konsumentfrågor

Idag var jag på möte på Integrations- och jämställdhetsdepartementets referensgrupp för konsumentfrågor. Alltid lika intressant att träffa och samtala med  35-40 personer som alla på något sätt jobbar med konsumentpolitik.

Först var det roligt att möta nya chefen på konsumentenheten, Departementsrådet Peter Knutsson, som jag känner sen han bodde i Växjö och hans föräldrar var våra vänner.  Så kan vägar korsas när man minst anar det!

Det var en gedigen dagordning med många presentationer och bra information. Några axplock:

Direktivet om konsumenträttigheter sniglar sig fram, Statskontorets rapporter;  om miljömärkning ”Blomman ska märkas”  och analys av Fastighetsmäklarnämnden och att Vivianne Redding är ny konsumentansvarig i EU-parlamentet, Konsumentverkets olika uppdrag åt regeringen, som ska rapporteras i sommar bl a granskning av konsumentvägfledare i kommunerna och följa omregleringen av apoteksmarknaden m fl, ARN Allmänna Reklamationsämndens pågående arbete, Sveriges Konsumenters upprop om konsumentpolitik i valet.